VITBOK I ORGANISATIONSFRÅGAN

Med anledning av organisationsfrågans utveckling och för att undvika missuppfattningar har Förbundsstyrelsen sammanställt denna vitbok. Syftet har varit att på ett korrekt sätt beskriva Förbundsstyrelsens agerande och de bevekelsegrunder som legat till grund för detsamma.

Historiskt sett har Förbundet alltid förespråkat en enad pistolorganisation och ett långt gående samarbete med övriga skytteorganisationer över ”vapengränserna”. Detta framgår tydligt av Förbundets Jubileumsbok.

Diskussioner i denna fråga inleddes mellan Förbundet och SSF (de båda organisationer som bedriver pistolskytte) på Förbundsordförandenivå redan 2003. Så småningom utökades dessa samtal att innefatta även FSR och Skytte UO. Dessa samtal resulterade i ett gemensamt uttalande där vikten av att finna en mer optimal organisationsstruktur för den svenska skytterörelsen underströks. Under 2006 har frågan diskuterats inom en arbetsgrupp bestående av de fyra styrelseordförandena med successiv avrapportering till respektive styrelse.

Organisationsfrågan har kontinuerligt diskuterats inom Förbundsstyrelsen och Verkställande utskottet. Ambitionen har varit att hitta en modell som möjliggör

• Ett enat uppträdande gentemot myndigheter, media och samhället i övrigt

• Administrativa förenklingar för de föreningar och skyttar som även bedriver sportskytte.

• Besparingar genom gemensamma stödfunktioner på kanslinivå.

och samtidigt säkerställer att pistolskyttarna även i fortsättningen behåller kontrollen över sin verksamhet, sitt regelverk och pistolskyttets framtida utveckling.

Den optimala organisationsstruktur Förbundsledningen kom fram till var en ”konfederationslösning” med fyra självständiga grenspecifika organisationer och en gemensam till RF och ISSF ansluten ”branschorganisation”. Denna lösning, som Förbundsledningen fick gehör för vid årets kretskonferens har förbundets representanter konsekvent drivit såväl i ”styrelseordförandegruppen” som i SOS.

När kontakter mellan Förbundets och RF:s jurister gav vid handen att denna modell var behäftad med juridiska problem lanserade Förbundsledningen ett alternativt förslag att förstärka samarbetsorganisationen SOS och knyta en gemensam kanslifunktion dit. På så sätt skulle man kunna säkra en gemensam front gentemot myndigheter och samhälle i övrigt och möjliggöra administrativa besparingar samtidigt som pistolskyttarna (liksom gevärs- och jaktskyttar) även i fortsättningen skulle ha den demokratiska kontrollen över sin verksamhet.

Emellertid meddelade de andra tre organisationerna vid möte med ”styrelseordförandegruppen” att man beslutat verka för en ”sportskyttelösning”, dvs en gemensam till RF och ISSF ansluten huvudorganisation med verksamheten organiserad i denna underordnade sektioner. Förbundsledningen var beredd att diskutera andra lösningar som tex den modell med grenförbund som Flygsportförbundet tillämpar ( ett antal miniförbund typ modellflyg, motorflyg, segelflyg etc som inte är anslutna till RF men väl till Flygsportförbundet vilket är anslutet till RF. Föreningarna är sedan anslutna till såväl Flygsportförbundet och aktuellt grenförbund).

Då de andra organisationerna redan bestämt sig och då något utrymme för alternativa lösningar eller kompromisser uppenbarligen inte fanns (bekräftades vid SOS sammanträde den 10/10) fördes aldrig denna lösning upp på agendan.

Frågan hade därmed reducerats till huruvida Förbundet skulle ansluta till de övriga tre organisationerna eller stå utanför. Därigenom hade förutsättningarna ändrats radikalt. ”Sportskyttelösningen”, som innebär att pistolskyttarna förlorar den direkta kontrollen över så dana för verksamheten grundläggande saker som skjutprogram och tävlingsformer, hade inte diskuterats på kretskonferensen. Detta innebar att mandat saknades varför Förbundsledningen beslöt att höra rörelsens inställning innan man tar ställning i denna fråga.

Innan rörelsens mandat inhämtats fann Förbundsstyrelsen det meningslöst att delta i det gemensamma styrelsemöte de tre andra organisationerna genomförde den 28/10. För att markera att Förbundet inte ”klivit av tåget” beslöts att Förbundet jämväl skulle representeras av GS och Förbundsjuristen på observatörsbasis.

Förbundet kommer nu att genomföra landsdelskonferenser under tiden december – februari. Därefter kommer Förbundsstyrelsen att fatta beslut om Förbundets fortsatta handläggning vid sitt sammanträde den 27/2.

Sammanfattningsvis vill Förbundsledningen framhålla att

• Förbundsledningen har konsekvent arbetat för att hitta en optimal organisationsstruktur och fört fram sina förslag till diskussion intill dess de andra tre organisationerna stängde dörren för vidare diskussioner.

• Förbundsledningen avser att höra rörelsens inställning innan man tar ställning till den uppkomna situationen. Frågan är allt för viktig för att Förbundsledningen skall ta ställning utan ett tydligt mandat från rörelsen.

Enligt uppdrag

Mats Stoltz

Generalsekreterare