2006-11-17
Ny organisation av skyttesverige
”Det finns ingenting så svårt att
ta itu med, ingenting så svårt att leda, ingenting så osäkert i framgång,
som att införa en ny tingens ordning. Den som förändrar får nämligen som
motståndare alla dem, som lyckats bra i de gamla spåren och endast ljumma
försvarare i dem, som kan tänkas fungera i det nya.” Niccolo Machiavelli, 1469
Innehållsförteckning
6.1.1 Organisation
av föreningsnivån
6.2.1 Organisation
av mellannivån
6.3.1 Organisation
av riksnivån
6.4 Sammanfattning
av ny organisation
7.2 Ekonomin
i den nya organisationen
9.8 Organisationens
namn och märke
9.9 Information
nuvarande bidragsgivare
1 Bakgrund
Tanken om en förändring av skytterörelsens organisation är inte på något sätt ny. Det har i många år funnits en önskan, från i första hand föreningsnivån, att förändra organisationsformen. Många är de initiativ och utredningar som genomförts under årens lopp. Men denna gång har processen tagit ny fart och ser nu ut att gå mot genomförandet av en stor förändring.
Förbundsordförandena i de fyra organisationer som bedriver tävlingsskytte med gevär och pistol träffades den 19 januari 2006 och enades om ett uttalande och en rekommendation för skapandet av en ny svensk skytteorganisation. Målsättningen var att samla berörda organisationer i en ny slagkraftig organisationsstruktur. Den enskilde medlemmen och föreningarna ska utgöra fokus i den nya organisationen.
Arbetet med att ta fram en mer detaljerad beskrivning av hur
den nya organisationsstrukturen ska se ut gavs till styrelseordförandena i
respektive organisation. Under 2006 har därför John Landin (Frivilliga
Skytterörelsen),
Respektive organisations styrelse har också deltagit i processen med egna möten och fört fram sina synpunkter via sin styrelseordförande.
Vid ett gemensamt möte med styrelserna för Frivilliga Skytterörelsen (FSR), Skytterörelsens Ungdomsorganisation (Skytte UO) och Svenska Sportskytteförbundet (SSF) den 28 oktober 2006 enades man om att fortsätta arbetet med målsättningen att bilda en gemensam svensk skytteorganisation under 2008. Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF) valde att hämta in ytterligare synpunkter från sin rörelse innan man fortsätter med ett så fördjupat samgående som övriga organisationer eftersträvar. SPSF:s inställning till det fortsatta arbetet är därför för närvarande osäkert.
2 Syfte med förändringen
Vad vill vi egentligen uppnå med en ny organisation av skyttesporten i Sverige? I arbetet har fyra huvudargument för ett närmare samarbete utkristalliserats.
Vi vill att en ny organisation ska:
- Förenkla för medlemmen och föreningen
- Bli enad och stark i kontakt med omvärlden
- Minska administrationen på alla nivåer
- Skapa mer resurser till skytteverksamheter
Vad innebär dessa fyra punkter? Vi beskriver de utmaningar som finns i nuläget och den tänkta framtidsbilden i en ny organisation.
Vi ska förenkla för
medlemmen och föreningen
Nuläge:
Föreningsfunktionärerna arbetar idag oftast i en föreningskonstellation som redovisar verksamhet på olika sätt till minst två olika huvudmän. Varje organisation har sin årsrapport och det gäller olika regler för finansiering och/eller bidrag. Det har visat sig vara svårt att då skilja på vilken verksamhet som ska redovisas till vilken huvudman. Oklarheter har uppkommit vid redovisningen, med indragna bidrag och stor frustration hos föreningsledare som följd.
Medlemmen/skytten stöter idag på problem när man måste veta vilket medlemskap som gäller för att delta i en viss tävling. Dessutom gäller ibland olika regelverk beroende på vilken organisation som arrangerar tävlingen.
Framtidsbild:
För medlemmen/skytten finns bara en organisation på riksplanet att vända sig till. En skytt behöver inte byta förening för att få möjlighet att delta i olika tävlingar. Givetvis kan det ibland vara olika regler som gäller beroende på vilken gren man utövar, men inte enbart på grund av vilken organisation som arrangerar tävlingen.
En ny samlad organisation undviker de problem med redovisning och samverkande/dubbelanslutna föreningar som flera olika huvudmän för med sig
Vi ska bli enade och
starka i kontakt med omvärlden
Nuläge:
Den som idag försökt förklara vår organisation för en utomstående vet att det inte är okomplicerat. Det finns många motiv och förklaringar till dagens organisationsstruktur. Men det är inte helt lätt att förklara för myndigheter, media, sponsorer eller för föräldrarna i skjuthallen
Framtidsbild:
Vi står enade i omvärldens ögon som ”Skytteförbundet”. När man ska ha medial bevakning eller sponsring av ett evenemang behöver man inte börja med att förklara vilket SM som ska arrangeras och vilken organisation som står bakom just detta mästerskap.
Alla tävlingsskyttar, oavsett gren, känner samhörighet i ett nytt, samlat förbund.
Minska
administrationen centralt och regionalt
Nuläge:
Eftersom vi idag är organiserade i fyra olika förbund på riksnivå måste en stor del av verksamheten skötas på fyra olika ställen. Viss egen administration måste varje fristående organisation ha. Här finns stora samordningsvinster att hämta.
På distrikts/förbunds/kretsnivå är splittringen ännu större. I Västra Götalands län organiseras den lokala verksamheten av 15 olika styrelser med egen administration. Många av de regionala enheterna på olika håll i landet är så ”små” att de inte klarar av sin verksamhet på ett bra sätt och kan inte ta på sig de riksarrangemang organisationen borde kunna kräva.
Framtidsbild:
Genom ett sammanslaget rikskansli behöver vi inte ägna lika mycket tid åt grundläggande administration. Vi kan bli mer effektiva i vårt arbete och därmed ge föreningarna ännu bättre service jämfört med idag.
På regional nivå har vi skapat slagkraftiga enheter som klarar av att bedriva en verksamhet med hög kvalitet. Detta har vi uppnått utan att skapa för stora avstånd mellan skytten/föreningen och den regionala styrelsen.
Mer resurser till
skytteverksamheten
Nuläge:
Självklart sker i dag samverkan mellan de olika organisationerna på olika områden. Samverkan har dessutom ökat de senaste åren. Men eftersom vi är fyra olika organisationer måste vissa funktioner fyrdubblas i dagens organisationer.
Framtidsbild:
Vi har gett förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande på alla nivåer (riks, region och föreningsnivå). Mindre tid ska ägnas åt administration och mer tid åt skytteverksamhet. Vi har bl.a. en gemensam utbildningsorganisation med tränare på olika nivåer. Dessa har utbildats med hög kvalitet och med gemensamt material vilket sedan kompletterats med grenspecifika delar.
3 Verksamhetsidé
Vi har enats om ett förslag till verksamhetsidé för det samlade skyttesverige. Verksamhetsidén har sammanfattats i tre punkter:
- Vi arbetar för skyttet som en idrott med samhällsansvar där alla kan delta på lika villkor.
- Vi verkar för skytte som en stor och populär breddidrott med en framgångsrik elit.
- Vi tillvaratar olika grenars intressen varvid stor variation skall råda
Vad innebär då dessa punkter? Nedan följer definitioner till några av orden och uttrycken.
”skyttet som idrott”
Vi definierar tydligt skytte som en idrott. Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Medlemskap i Riksidrottsförbundet måste ses som en självklarhet för den nya organisationen.
”samhällsansvar”
Eftersom våra idrottsredskap också är vapen krävs extra mycket av en skytteorganisation i detta avseende. Vi måste ta ett stort ansvar när det gäller säkerhet, vapenförvaring, tilldelning av vapenlicenser och dessutom i olika miljöfrågor. I begreppet samhällsansvar ligger också att den verksamhet vi bedriver ska uppfattas som seriös av en utomstående betraktare. Vi ägnar oss åt tävlingsskytte i olika former under ordnade förhållanden och vi motverkar avarter i vapenanvändning.
”alla kan delta på
lika villkor”
För oss inom skyttesporten är det en självklarhet att alla som vill kan delta i verksamheten. Vi tar emot personer med olika typer av funktionshinder och låter dom delta i verksamheten. Vi har en verksamhet där alla är välkomna oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar. Vi motverkar utslagning av framförallt unga genom att alla som vill får vara med på tävlingar.
”breddidrott med en
framgångsrik elit”
Både de nationella skytteorganisationerna och Sportskytteförbundet har sedan länge insett att bredd och elit samverkar. Det behövs oftast en stor bredd (stort urval) för att hitta elitutövare och det behövs förebilder för att locka bredden att pröva på vår idrott. I en sammanslagen organisation är det naturligt att både bredd och elit får plats.
Verksamheten måste därför klara av att ta emot den stora bredden av skyttar och ha verksamhet på programmet som tilltalar flertalet. Samtidigt måste vi ha en genomtänkt struktur vad gäller ledare/tränare som kan fånga upp/ta hand om och utveckla talanger. Vi ska också erbjuda möjligheter till internationellt utbyte på olika nivåer.
En samlad organisation ska vara medlem i SOK. Vår idrott är ju en typisk ”vart fjärde-år idrott” i riksmedia. Vi får stor uppmärksamhet enbart i samband med olympiska spel. Den olympiska rörelsen är därför extra viktig för oss. Inte ens världsmästerskap eller världscuptävlingar får någon större uppmärksamhet.
En samlad organisation ska vara medlem i ISSF och ESC för att säkerställa det internationella utbytet.
En samlad organisation ska fortsätta samarbetet med de nationella skytteorganisationerna i övriga nordiska länder.
”Olika grenar”
I den samlade organisation ska det finnas plats för ett sort antal olika grenar. De grenar som idag finns på nuvarande organisationers program ska självklart ingå även i den nya organisationens verksamhet.
Införandet av helt nya grenar eller avskaffandet av gamla grenar sker enligt normala demokratiska principer i den nya organisationen.
Beslut om vilka tävlingsregler som gäller i de olika grenarna beslutas också i demokratisk ordning. I vissa discipliner är vi beroende av ett internationellt regelverk. I andra discipliner beslutar vi helt och hållet själva om reglerna.
4 Organisationens värdegrund
Värdegrunden är de grundläggande värderingar som ska känneteckna hela organisationen, våra normer och handlingar. I det samlade skyttesverige vill vi erbjuda:
- Gemenskap
- Ansvar
- Rättvisa
- Demokrati
- Jämlikhet
Vi definierar dessa värdeord enligt följande (definitionerna är delvis hämtade från dokumentet ”Nationella skyttet vill” och delvis från Riksidrottsförbundets dokument ”Bra i idrott och bra idrott”):
Gemenskap
Med gemenskap avses att alla ska känna sig trygga och välkomna till en prestigelös sport med många kringaktiviteter.
Gemenskap höjer trivseln, stärker klubbkänslan och sammanhållningen samt ökar intresset för skyttet.
Ansvar
Ansvar innebär att vi ska vaka, värna och hjälpa. Med detta menas att agera föredömligt, följa regler samt att ta ansvar för miljön.
Alla som utövar skytte har ett gemensamt ansvar för att säkerhetsnivån är hög. Ansvarstagande skapar medvetenhet i säkerhetsfrågor.
Rättvisa
Rättvisa är en självklarhet, såväl inom skyttesporten som i andra sammanhang. Alla behandlas lika.
Skyttar ska ges möjlighet att tävla mot jämbördigt motstånd och att bli behandlade rättvist. Rättvisa kräver ärlighet och vilja att följa regelverket.
Hög etik och moral är rättesnören för oss. Skyttesporten tar avstånd från dopning och andra former av fusk.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen
Jämlikhet
Inom skyttesporten råder jämlikhet mellan samhällsgrupper och jämställdhet mellan könen. Alla ska kunna delta på samma villkor oavsett förutsättningar. För att slå vakt om detta krävs att vi är uppmärksamma och lyhörda samt visar respekt, trovärdighet, öppenhet och solidaritet.
Mobbning och nedlåtande uttalanden måste motverkas.
5 Verksamheter
Den verksamhet som bedrivs i föreningarna är naturligt uppdelad i fyra olika verksamhetsområden baserat på grenar. Många föreningar bedriver verksamhet enbart inom en eller två av de fyra grenarna. Det beror på många faktorer bl.a. att våra idrottsanläggningar ser olika ut och befinner sig på olika platser. Det finns också mycket tradition i dagens olika organisationer som påverkar denna uppdelning. Vi anser att en ny organisation inte ska öka den splittring som delvis finns idag, utan i stället ge möjlighet till ett närmare samarbete mellan skyttar inom olika discipliner.
Vi ser också att det finns många skäl att organisera verksamheten på ett sådant sätt att representanter för varje gren själva kan besluta om frågor som har direkt koppling till den egna grenen.
De fyra verksamhetsområdena med sina olika discipliner är:
Vilmålsskytte
- Running
target
- Viltmål
- Viltmål
- Kulkombination
- Jaktkombination
Lerduveskytte
- Skeet
- Trap
- Dubbeltrap
- Nordisk trap
- Nationell skeet
- Sporting
- DTL
Pistolskytte
- Fripistol
- Sport- och grovpistol
- Snabbpistol
- Luftpistolskytte med Falling Target och Snabbluftpistol
- Standardpistol
Gevärsskytte
·
Luftgevärsskytte
·
Gevär
·
Gevär
· Nationellt korthållsskytte
·
Nationellt gevär
·
Fältskytte med gevär
· Automatvapenskytte
· Skidfältskjutning
5.1 Ungdomsverksamheten
För en organisations fortlevnad är det viktigt att ha en väl fungerade ungdomsverksamhet. Inom det nationella gevärsskyttet finns idag självstyrande ungdomsföreningar i en egen organisation. Denna organisationsform skapades 1968. Det finns många positiva erfarenheter från tiden som självständig ungdomsorganisation men vi har också uppmärksammat en del saker som inte varit så bra.
Det mest positiva har varit att ungdomar tidigt har engagerat sig i styrelser och som ledare. Man har då fått ett reellt inflytande över sin egen verksamhet.
Men genom åren har denna organisationsmodell också skapat en del konfliktsituationer och visst dubbelarbete. Bl.a. har det tidvis varit olika tävlingsregler i ungdomsorganisationen jämfört med vuxenorganisationen. Denna typ av konflikter vill vi undvika i framtiden.
I den samlade organisationen vill vi ta vara på de positiva erfarenheterna med ett självbestämmande för ungdomar. Vi anser att detta är en förutsättning för att bedriva ungdomsverksamhet på ett bra sätt och att rekrytera framtidens ledare. Vi vill därför se till att ungdomarna i den nya organisationen får behålla ett inflytande över sin egen verksamhet, men att det ska ske integrerat i den ordinarie organisationen.
6 Ny organisation
När vi har utrett formerna för den nya organisationen har vi haft några gemensamma grundtankar. I den nya organisationen ska vi ta med oss det som fungerat bra i nuvarande struktur. Och vi ska, så långt det är möjligt, bevara den kompetens som finns i nuvarande organisationer.
För att på bästa sätt leva upp till de syften, den verksamhetsidé och de värdegrunder vi är överens om föreslår vi följande organisation av skyttet i Sverige.
6.1 Föreningsnivå
Vår utgångspunkt i arbetet har varit att påverka föreningsnivån så lite som möjligt. Eventuell påverkan ska vara i form av förenklingar och förbättringar.
Hur ser det ut idag? En ganska vanlig föreningskonstellation kan se ut så här:
Kring verksamheten på en gevärsskjutbana och en luftgevärshall finns ett antal skyttar och andra medlemmar. Dessa personer är organiserade i en skytteförening (ansluten till FSR). Ofta är i princip samtliga medlemmar även medlemmar i ungdomsskytteföreningen (ansluten till Skytte UO). Skytteföreningen är sedan i ett flertal fall även ansluten till SSF. Även erfarna ledare och styrelseledamöter har ibland svårt att se skillnad på de olika föreningarna och i kontakt med omvärlden agerar man ofta som en enhet.
För att underlätta för föreningsfunktionärer och skyttar ska den nya organisationen ge möjlighet att slå samman de befintliga föreningskonstellationerna till en förening. Däremot ska det inte vara något krav. På andra håll kanske föreningarna har en väldigt tydlig uppdelning av verksamheten. Om man själv vill fortsätta som olika föreningar ska man givetvis få det.
Lika självklart är det att vi inte ska tvinga fram andra sammanslagningar (t.ex. mellan pistol och gevärsföreningarna på en ort). Ett ökat samarbete över grengränserna är önskvärt men vi ska inte tvinga fram sammanslagningar av typen ”en förening per ort”. Om detta steg ska bli verklighet måste det ske helt frivilligt och på föreningarnas eget initiativ.
6.1.1 Organisation av föreningsnivån
Varje förening är en självständig juridisk person. Föreningen organiserar sig själv efter sina egna, lokala förutsättningar. Föreningens årsmöte antar själv sina egna stadgar. En central organisation kan hjälpa sina föreningar med vad som bör ingå i en sådan stadga genom att tillhandahålla en ”normalstadga”. Det viktiga med föreningens stadgar är att den inte på något sätt strider mot organisationens värderingar.
Vi har identifierat att ungdomar och ungdomars inflytande över sin egen verksamhet är viktiga för organisationens framtid. Om ungdomsverksamhet bedrivs av föreningen bör den därför organiseras i en ungdomssektion med visst självstyre över verksamheten.
Hur en sektion ska vara uppbyggd framgår av normalstadgan för idrottsförening, som finns tillgänglig på Riksidrottsförbundets webbplats, www.rf.se .
6.2 Mellannivå
I en stor organisation med tusentals föreningar spridda över hela landet anser vi att det behövs en mellannivå. Ur riksorganisationens perspektiv bör denna nivå organisera tillräckligt många skyttar/föreningar för att kunna sköta sin verksamhet på ett bra sätt. Man bör ha tillräckliga resurser för att kunna arrangera Svenska Mästerskap i flera olika discipliner. Man bör också ha resurser för att kunna stötta föreningarna inom sitt område bl.a. avseende utbildning.
Eftersom denna nivå ska vara en del av den demokratiska processen kan det dessutom finnas ett önskemål från riksorganisationen att det inte finns allt för många instanser på mellannivån.
Från medlemmen/föreningen finns kravet att det inte blir alltför långt till denna nivå. ”Långt” är nödvändigtvis inte enbart geografiskt i detta sammanhang. Det är precis lika viktigt att alla föreningar känner sig representerade på denna nivå, av personer från deras egen verksamhet.
Den geografiska storleken på den nya mellannivån har vi inte fastställt. Vi har pratat om att nuvarande länsindelning är lämplig att utgå ifrån men vi vill ha in mycket fler synpunkter innan vi slutligt bestämmer denna fråga. Vi har för avsikt att fastställa den geografiska indelningen senast i juni 2007.
Bland de uppgifter som den nya mellannivån ska utföra finns att:
- Genomföra tävlingsverksamhet
- Arrangera SM, JSM, kval/test tävlingar, mästerskap.
- Arrangera kurser, läger och annan utbildningsverksamhet
- Se till att det bedrivs ungdomsverksamhet i föreningarna
- Hjälpa till med information om/marknadsföring av skyttesporten
- Sköta nödvändig administration och kontakter med föreningarna.
- Sammanställa skjutprogram, inbjudningar, resultatlistor, årsrapporter m.m.
6.2.1 Organisation av mellannivån
Ett förslag till stadgar för organisationens mellannivå utarbetas gemensamt. Vid det första årsmötet antas dessa stadgar med de lokala anpassningar som kan vara aktuella. Representanter för samtliga föreningar inom det geografiska området träffas för att genomföra årsmöte. Antalet ombud från varje förening är en fråga som återstår att behandla. Ska antalet ombud vara knutet till föreningens storlek på något sätt eller är det ”en förening – en röst” som gäller?
På årsmötet behandlas gemensamma frågor, ekonomi och val av styrelse. Styrelsen bör innehålla representanter för de olika verksamhetsområdena och dessutom minst två ledamöter under 25 år med särskilt ansvar för ungdomsverksamheten.
Årsmötet väljer sedan ledamöter i grenvisa kommittéer. Även i kommittéernas styrelser ska det finnas ledamöter som är under 25 år med särskilt ansvar för ungdomsverksamheten inom grenen.
För att särskilt stötta ungdomsverksamheten skapas ett nätverk där ungdomsrepresentanterna i styrelsen och de grenvisa kommittéerna träffas för att diskutera särskilda ungdomsfrågor.
Antalet ledamöter i styrelser, kommittéer och nätverk är en fråga som bör diskuteras vidare. Det ska givetvis finnas möjlighet till lokal anpassning
I grunden fördelas ansvaret enligt följande:
Den gemensamma styrelsen ansvarar bl.a. för att:
- nödvändig administration hanteras så effektivt som möjligt
- vid behov samordna verksamhet mellan de olika grenarna
- förutsättningar finns för bra ungdomsverksamhet i föreningarna
De grenvisa kommittéerna ansvarar för:
- genomförandet av tävlingsverksamhet
- genomförandet av vissa utbildningar
- sammanställa skjutprogram inbjudningar, resultatlistor, årsrapporter m.m.
- särskilda ungdomsarrangemang (läger, tävlingsresor m.m.)
6.2.2 Organisationsschema
Schematiskt kan mellannivåns organisation beskrivas enligt nedan.
Figur 1: Organisationsschema mellannivå
6.3 Riksnivå
När vi beskriver en tänkt organisation på riksnivå är det extra viktigt att tänka på att organisationen är till för medlemmarna och inte tvärt om. Motiven för att skapa en ny organisation för skyttet i Sverige är framförallt att:
- Förenkla för medlemmen och föreningen
- Bli enad och stark i kontakt med omvärlden
- Minska administrationen på alla nivåer
- Skapa mer resurser till skytteverksamheter
När vi bygger upp organisationen på riksnivå vill vi vara extra tydliga med att administrationen ska minska genom samordning av kanslierna. Mer resurser ska skapas på kanslierna för att arbeta med verksamhetsanknutna frågor som tävlingsverksamhet och utbildning. Ett gemensamt kansli ska också upprätthålla en hög servicenivå gentemot organisationen i övrigt. Vi ska också ge kansliet en möjlighet att utveckla funktioner inom marknadsföring och intern och extern kommunikation.
Det demokratiska styret i styrelser och kommittéer ska vara tydligt och enkelt att kommunicera med omvärlden. Samtidigt ska vi ta tillvara den kunskap och de traditioner som finns i nuvarande, separata organisationer för att föra skytteverksamheten i Sverige framåt på ett bra sätt. De olika förutsättningar som kan finnas i olika grenar ska också beaktas.
6.3.1 Organisation av riksnivån
Representanter utsedda av mellannivåns årsmöte träffas för att genomföra riksårsmöte. Varje geografiskt område deltar med lika många ledamöter och har lika stort röstetal. Från varje område deltar 4 ombud för att säkerställa att alla grenar är representerade från samtliga geografiska områden. Årsmötet genomförs varje år.
Årsmötet behandlar gemensamma frågor, ekonomi och val av styrelse. Styrelsen bör innehålla 1 ordförande, 1 representanter för varje verksamhetsområde, 4 övriga ledamöter och dessutom minst 2 ungdomsledamöter. Det finns skäl som talar för att åldersgränsen för ungdomsledamöterna ska vara något högre på denna nivå (förslagsvis 30 år) Detta för att ge möjlighet till längre tjänstgöringsperiod och därmed större kontinuitet i styrelsearbetet.
Styrelsen bör inom sig utse ett arbetsutskott.
Årsmötet utser även ledamöter i grenvisa kommittéer. Även i kommittéernas styrelser bör det finnas ungdomsledamöter.
För att särskilt stötta ungdomsverksamheten skapas ett nätverk där ungdomsrepresentanterna i styrelsen och de grenvisa kommittéerna träffas för att diskutera och samverka kring särskilda ungdomsfrågor.
Antalet ledamöter i styrelser, kommittéer och nätverk är en fråga som bör diskuteras vidare. Vi behöver också belysa frågan om maximal tjänstgöringstid och åldersgränser på olika poster.
På riksnivån ansvarar årsmötet och den styrelse som utses för:
- Verksamhetsidé – värdegrund
- Policyfrågor (dopning, alkohol, jämställdhet, miljö, vapen, övergripande reglementen m.m.)
- Representation
gentemot
- Ansökan om bidrag och fördelning av bidrag till den övriga organisationen
- Kansliet
- Samordning av bl.a. elit-, utbildnings- och rekryteringsverksamhet
- Intern och extern kommunikation
- Grafisk profil
- Gemensam webbplats (www.svensktskytte.se)
- Gemensam tidning
De grenvisa kommittéerna ansvarar för
- Idrottslig verksamhet
- Regler (i egna grenar)
- Tävlingsverksamhet
- Landslag
- Utbildning
- Rekrytering
- Utveckling av den egna grenen
Nätverket för ungdomsledamöter får särskilt ansvar för:
- Att genomföra särskilda ungdomsarrangemang t.ex. i samband med tävlingar
- Att varje år genomföra en ungdomskonferens med brett deltagande från Sveriges skytteungdom
6.3.2 Kansli
På riksnivån krävs ett kansli för att klara av att administrera verksamheten på ett bra sätt. När man bygger upp kansliet är det viktigt att ha de grundläggande motiven till omorganisationen aktuella. Vi vill minska på administrationen och öka resurserna till skytteverksamheten.
När det gäller organisationen och bemanningen av kansliet är det några saker vi kan enas om.
- Det behövs en chef över hela kansliet
- Varje grenkommitté behöver en särskild tjänsteman (inte nödvändigtvis på heltid)
- Det ska finnas plats för personal med hög kompetens inom olika verksamhetsområden som utbildning, information, skjutbanor/miljö, ungdomsfrågor, elitverksamhet m.m.
- Vi ska sköta ren administration (ekonomifunktion, medlemsregister, övrig administration m.m.) så effektivt och billigt som möjligt.
En särskild utredning bör tillsättas där dagens kanslipersonal lämnar sin syn på hur ett framtida sammanslaget kansli skulle kunna vara bemannat och organiserat.
6.3.3 Organisationsschema
Schematiskt kan organisationen på riksnivån beskrivas enligt nedan.
Figur 2: Organisationsschema riksnivå
6.4 Sammanfattning av ny organisation
Sammanfattningsvis kan organisationen beskrivas i nedanstående organisationsschema
Figur 3: Organisationsschema
7 Ekonomi
Hur den ekonomiska situationen egentligen ser ut i den nya organisationen behöver vi utreda vidare. Denna utredning och genomlysning bör vara klar i god tid innan beslut ska fattas för att alla ska ha ett så komplett beslutsunderlag som möjligt. Här följer en kort sammanfattning av vad vi vet ännu så länge.
7.1 Nuläge
Dagens skytteorganisationer är i olika hög grad beroende av bidrag från utomstående. Nedan följer en kortfattad redogörelse för situationen i de fyra organisationerna.
Svenska
Pistolskytteförbundet
SPSF är i hög grad självfinansierat via avgifter från medlemmarna. Varje aktiv medlem betalar 260 kr i avgift till central nivå (2006) och dessutom ofta ytterligare en avgift till mellannivån (kretsen). Från varje förening betalas dessutom en avgift på 600 kr till riksnivån. Vissa bidrag finns till central nivå via Naturvårdsverket som friluftsorganisation.
Svenska
Sportskytteförbundet
SSF är ett specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet. Centrala bidrag från RF uppgår till 3,4 miljoner/år (2005). En självfinansiering finns genom att varje aktiv medlem betalar en årlig licensavgift på 250 kr (senior) eller 125 kr (junior). En avgift tas dessutom ut från varje förening. Avgiften baseras på föreningens storlek. Vid vissa tävlingsstarter bidrar dessutom skytten med 20 kr.
Mellannivån (Specialdistriktsförbunden) finansieras genom bidrag från landstingen till distriktsförbunden. Dessa fördelas sedan till specialdistriktsförbunden baserat på genomförd verksamhet.
Föreningar har genom Riksidrottsförbundet möjlighet att söka LOK-stöd för genomförda aktiviteter i ungdomsverksamheten. Stödet för 2006 är 21,60 kr per sammankomst samt 7,20 kr per deltagartillfälle. Med 5 deltagare vid en sammankomst blir bidraget 64,80 kr
Frivilliga
Skytterörelsen
FSR får centrala bidrag från försvarsmakten som för närvarande uppgår till c:a 4 miljoner (2006). Dessa bidrag har minskat mycket kraftigt de senaste åren. För att finansiera den centrala verksamheten planerar man att inom kort införa en egenfinansiering (medlemsavgift)
Redan idag finns system med egenfinansiering av mellannivåns (förbundens) verksamhet på flera håll i landet. Föreningarna får inga verksamhetsbidrag.
Skytterörelsens
Ungdomsorganisation
Skytte UO får centrala bidrag från Statens Ungdomsstyrelse. Dessa bidrag består i dag till största delen av överskott från Svenska Spels verksamhet som fördelas till ungdomsverksamhet. Bidragen uppgår för närvarande till c:a 7 miljoner (2006). Av dessa pengar fördelas årligen 2,5 miljoner i verksamhetsbidrag direkt till föreningarna. Organisationen tar ut årlig egenavgift som de senaste åren varit 0 kr/medlem, men som mest varit beslutad till 8 kr/medlem.
Mellannivån (förbunden) får bidrag till sin verksamhet från landstingen såsom självständiga ungdomsorganisationer.
Föreningarna får verksamhetsbidrag baserat på antal medlemmar och verksamhet. För 2005 betalas 20 kr för varje medlem och ett aktivitetsbaserat bidrag på 38,50 kr per sammankomst. Nya regler har beslutats för 2006 där verksamhetsbidraget för sammankomsten även beräknas efter antalet deltagare.
7.2 Ekonomin i den nya organisationen
Det finns tre olika områden som kräver närmare studier. Det handlar om hur vi ska utforma och administrera en egenfinansiering, Vilka bidrag som kan förväntas från utomstående och hur vi hanterar befintligt kapital.
7.2.1 Egenfinansiering
För finansiering av den samlade skytteorganisationen kommer det att behövas en egenfinansiering i någon form. I arbetet har vi hittills kunnat enas om några principer som är viktiga när vi utarbetar det slutliga förslaget.
- Systemet med medlemsavgift ska vara enkelt för medlemmen. Vi ska ha ett gemensamt medlemsregister och samla in alla medlemsavgifter centralt.
- Utgångspunkten är att varje medlems betalar en avgift. Men frågan om man ska betala en annan (högre) avgift som aktiv skytt bör utredas vidare. Vi bör också belysa om det ska vara en differentierad avgift för t.ex. yngre skyttar
- Det måste vara mycket tydligt varför vi tar ut en central medlemsavgift och vad pengarna ska användas till.
7.2.2 Bidrag
Vi ska arbeta för att de bidrag som idag kommer skytterörelsen till del ska bibehållas. Situationen bland dagens bidragsgivare är i korthet som följer:
- Försvarsmakten har uttalat sig positivt om fortsatt stöd.
- SSF:s olika bidragsgivare påverkas enbart av att vi blir fler i organisationen och att vi därigenom genererar mer bidrag.
- Ungdomsstyrelsen och landstingen som stöder dagens ungdomsorganisation kommer troligen att upphöra med sina bidrag. Bidragsgrunden är här att man är en självständig ungdomsorganisation. Vi ska försöka få med oss en del av dessa bidrag in i riksidrottsförbundets verksamhet. Men frågan behöver utredas ytterligare.
7.2.3 Befintligt
kapital
Organisationerna har idag olika stort kapital i sina kassor. Hur dessa medel ska behandlas kräver en del ytterligare utredning. De samlade styrelserna har vid mötet den 28 oktober uttalat sig om att pengarna på olika sätt ska användas med skyttets bästa för ögonen. Behandlingen ska kännetecknas av generositet mellan olika verksamhetsområden.
Den fortsatta utredningen behöver belysa för- och nackdelar med att använda pengarna till:
- Investeringar (i t.ex. skjutbanor, utrustning, fastigheter)
- Kostnader under sammanslagningsprocessen
- Avsätta pengar till särskilda ändamål
- En gemensam kassa för all skytteverksamhet
7.3 Ekonomiska konsekvenser
För att beslutsunderlaget ska bli så komplett som möjligt behöver vi tydliggöra de ekonomiska konsekvenserna. Detta ska göras med utgångspunkt i:
- Skytten/medlemmen
- Föreningen
- Mellannivån
- Riksnivån
I kronor och ören kommer vi då att hitta både vinnare och förlorare. Förhoppningen är ju att sammanslagningen ska innebära så många andra positiva effekter att även ”förlorarna” känner sig som vinnare.
För skytten/medlemmen kommer skillnaden att bli störst för dem som idag enbart är medlemmar i Skytte UO och/eller FSR. Om man inför en egenavgift blir det ju en helt ny kostnad för dessa medlemmar. Eftersom FSR planerar att införa en egenavgift på egen hand blir inte skillnaden så stor för dessa skyttar. Alternativkostnaden för skytten är ju den egenavgift som FSR skulle behöva ta ut om man kvarstår som egen organisation. De flesta medlemmar i Skytte UO är också medlemmar i en förening ansluten till FSR varför det inte heller för dessa blir en dramatisk förändring.
För föreningen finns i dag de högsta verksamhetsbidragen inom RF. Eftersom den samlade organisationen kommer att vara ansluten till RF är det svårt att se några riktiga förlorare bland föreningarna. Övriga finansieringskällor (kommunala aktivitetsbidrag, bingolotto, sponsorer m.m.) bör i vart fall inte påverkas negativt av en sammanslagning. Men en eventuell egenavgift från medlemmarna kan ju påverka medlemsantalet negativt och på så sätt även påverka föreningens verksamhet och ekonomi.
För mellannivån sker den kanske största förändringen. Här behöver man noggrant titta på de landstingsbidrag som finns och jämföra dem med SDF-bidragen inom idrottsrörelsen. På denna nivå kan det också finnas kapital i inte oväsentlig omfattning.
För riksnivån verkar det största ekonomiska avbräcket vara bidragen via Ungdomsstyrelsen till Skytte UO.
Men samtliga dessa områden behöver utredas vidare.
8 Genomförandet – tidsplan
Vi arbetar med målsättningen att kunna lägga fram propositioner om förändringen till riksårsmöten 2008. För att detta ska bli verklighet krävs en bred förankringsprocess under 2007.
Den fortsatta processen kommer därför att innehålla följande moment:
November 2006-januari
2007
Fortsatt utredningsarbete. (Redovisas under punkt 9 nedan)
Flera rapporter lämnas senast 31/1 2007
Mars 2007
Utskick av informationsmaterial i rörelsen med redovisning av utredningarnas resultat.
April 2007
Informationsmöten på många platser i landet
Juni 2007
Avrapportering av fler utredningsuppdrag
Augusti/september
2007
Styrelsebehandling av förslag
Oktober 2007
Utskick av färdigt förslag till alla föreningar.
Föreningsenkät
November 2007
Redovisning av föreningsenkäten
December 2007
Färdiga propositioner till respektive organisations årsmöten
9 Fortsatt utredningsarbete
I denna rapport har ett flertal områden identifierats som behöver utredas ytterligare. Vi enas därför om att tillsätta följande utredningar med kortfattade uppdragsbeskrivningar
9.1 Juridik/Stadgar
Hur ska stadgarna för riksorganisationen och mellannivån se ut för att passa den organisationsform som beskrivs i denna rapport?
Ett förslag till stadga ska utarbetas. Särskilda frågor som ska behandlas i förslaget är:
- Antal representanter från förening på mellannivåns årsmöte
- Storleken på styrelser
- Grenvisa kommittéer – antal ledamöter
- Maximal tjänstgöringstid i styrelser m.m.
- Ska vi skapa nätverk inom andra områden än ungdom?
- Valberedningens sammansättning och arbete (både i uppstarten och framåt)
Uppdraget ska redovisas i ett första utkast den 31 januari 2007
Ansvar: Kerstin Bodin
Medverkande: Christer Pallin
9.2 Ekonomi
En beskrivning av de ekonomiska konsekvenserna av en sammanslagning behövs för att beslutsunderlaget ska vara komplett. Framförallt behöver konsekvenserna för medlemmen, föreningen och mellannivån belysas i detalj.
Särskilda frågor som ska behandlas är:
- Hur ska en egenavgift utformas?
- Ska egenavgiften differentieras på något sätt?
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2007
Ansvar: John Landin
Medverkande: Mikael Svensson, Bo Olsson
9.3 Ungdomsverksamhet
Vilka uppgifter ska de olika ungdomsnätverken
ansvara för?
Sportskytteförbundets ungdomskommitté
tillsammans med Skytte UO:s styrelse får uppdraget att presentera förslag på
arbetsuppgifterna i en ny framtida organisation.
Uppdraget ska redovisas senast 31/1 -07
Ansvar:
Medverkande: Håkan Hemäng,
9.4 Kansli
Dagens kanslier får uppdraget att kartlägga dagens arbetsuppgifter och lämna förslag på framtida bemanning och lokalisering.
Utredningen ska innehålla förslag på vilka arbetsuppgifter som ska hanteras av ett kansli och vilka arbetsuppgifter som kan/bör skötas av ideella krafter eller utomstående konsulter.
Förslaget ska innehålla ungerfärliga beräkningar av vilka resurser som går åt till dessa olika arbetsuppgifter.
Som utgångspunkt till beräkningarna ska den samlade storleken på dagens organisationer användas.
Uppdraget ska redovisas senast 31/1 -07
Ansvar: Generalsekreterarna med Göran Nygren som sammankallande
Medverkande: Övrig personal på kanslierna vid behov
9.5 Tävlingsverksamhet
En stor del av skytteorganisationernas verksamhet består av tävlingar. Vid sammanslagningen behövs en kartläggning tävlingsverksamhet. Särskilt viktigt är det i de grenar/discipliner som idag bedrivs i flera organisationer.
Kartläggningen ska omfatta tävlingsverksamheten både på riks-, mellan- och föreningsnivå.
Kartläggningen ska kunna användas som beslutsunderlag för eventuell samordning av tävlingsverksamheten.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2007
Ansvar: Leif Fasth, Bo Olsson, Lars Lennartsson
9.6 Mellannivån
Den geografiska storleken på de nya regionerna har vi inte fastställt. Vi har pratat om att nuvarande länsindelning är lämplig att utgå ifrån men vi vill ha in mycket fler synpunkter innan vi slutligt bestämmer denna fråga. En faktainsamling behövs som beslutsunderlag.
Underlaget ska omfatta fakta om storleken på dagens verksamhet i föreningarna. Underlaget ska i vart fall innehålla uppgift om antal föreningar och medlemmar i varje län (motsvarande)
Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2007
Ansvar: Cecilia Augustsson Edstam
9.7 Valberedning
Hur ska valberedningen vara sammansatt? En grupp bör tillsättas för att klargöra valberedningens arbete i den nya organisationen. Arbetsgruppen får följande uppgifter:
- Hur ska valberedningen fungera vid uppstarten av en ny organisation?
- Hur ska valberedningen arbeta i den nya organisationen
- Upprätta förslag till instruktion för valberedning
- Fungera som referensgrupp till stadgeutredning enlig punkt 9.1
Uppdraget ska redovisas senast 30/6 2007
Ansvar: Nuvarande ordföranden i valberedningarna
Arne Norman, Alf Olsson, Sonny Svensson, Jan-Olof Olsson
9.8 Organisationens namn och märke
Den nya organisationen behöver samlas under ett gemensamt namn. För närvarande finns inget förslag. Det naturliga valet ”Svenska Skytteförbundet” är för närvarande upptaget. Ett förslag till nytt namn för den sammanslagna organisationen behöver utredas vidare. Även ett förslag till märke för organisationen behöver tas fram.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2007
Ansvar: Kerstin Bodin
9.9 Information nuvarande bidragsgivare
Nuvarande bidragsgivare (främst Försvarsmakten, Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen) behöver informeras om den tänkta förändringen. Om möjligt behöver vi få besked avseende framtida bidragstilldelning. Underhandskontakter har redan tagits med dessa bidragsgivare men information behöver lämnas löpande under arbetets gång.
Ansvar: Respektive styrelseordförande
9.10 Intern information
En särskild informationsplan upprättas av styrelseordförandena.
Som en del av denna plan skapas en gemensam webbplats. Webbplatsen lanseras i mars 2007 och ska innehålla information om dagens organisationer, historik kring tidigare organisationsutredningar och framförallt innehållet i det aktuella förslaget. På webbplatsen ska finnas utrymme för medlemmar att lämna synpunkter och diskutera via ett diskussionsforum
Ansvar:
Medverkande: Dan Gillgren och