SVENSKA PISTOLSKYTTEFÖRBUNDET Stockholm 2006-10-10
SVENSKA SPORTSKYTTEFÖRBUNDET
FRIVILLIGA SKYTTERÖRELSEN
SKYTTERÖRELSENS UNGDOMSORGANISATION
Erik Gravenfors Erik Westin
Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket
Box 2
172 13 Sundbyberg 106 48 Stockholm
Synpunkter på
det preliminära utredningsförslaget avseende; Konsekvenser av
förbud mot bly i ammunition
Med anledning av rubricerat förslag (oss delgivet 2006-10-02 och presenterat vid referensgruppmöte 2006-10-04) vill vi, Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF), Svenska Sportskytteförbundet (SSF), Frivilliga skytterörelsen (FSR) och Skytterörelsens Ungdomsorganisation (Skytte UO), gemensamt under benämningen ”Skytterörelsen” framföra följande synpunkter.
Sammanfattning
Vi konstaterar att förordningen om bly 1998:944 får utomordentligt allvarliga konsekvenser för Skytterörelsen och dess möjligheter att i framtiden bedriva sin verksamhet.
Då dessa negativa effekter
enligt vårt förmenande inte på något sätt
står i rimlig proportion till de miljömässiga fördelar
utredningens förslag innebär hemställer vi att
Skytterörelsens omfattning och karaktär samt förslagets konsekvenser tydligt framgår av rapporten och dess sammanfattning så att läsaren kan göra den nödvändiga rimlighetsanalysen
Befintliga kulfång efter kontroll kan godkännas som miljökulfång
Fältskytte till sin karaktär jämställs med kuljakt så att blykulor kan användas
En tillsvidare dispens ges för användning av blyhagel vid dubbeltrap, skeet och trap till dess de internationella tävlingsreglerna ändrats.
Allmänna
synpunkter
Skytterörelsen har alltid intagit en ansvarfull inställning till miljöfrågorna och har av tradition försökt lösa uppkomna problem i dialog med berörda myndigheter (Exempelvis utformandet av Naturvårdsverkets råd avseende buller från skjutbanor, NFS 2005:15)
Då förordningen om bly 1998:944 enligt vår mening inte vilade på solid vetenskaplig grund och inte heller beaktade rimlighetsprincipen (avvägningen av miljömässiga vinster mot de konsekvenser förordningen innebär för en samhällsviktig folkrörelse) hälsade vi Regeringens beslut att ge Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda konsekvenserna av förordningen 1998:944 med stor tillfredställelse.
Inledningsvis gladde vi oss också åt den välstrukturerade och öppna process som utredarna presenterade. Emellertid tvingas vi nu konstatera att materialet är ofullständigt och i vissa delar ostrukturerat samt att tydliga källhänvisningar till presenterade slutsatser saknas. Dessa brister påtalades vid referensgruppsammanträdet varför vi i denna skrivelse valt att koncentrera oss på de faktorer som har direkt koppling till vår avslutningsvis framförda hemställan.
Skytterörelsen
För att möjliggöra en viktning enligt rimlighetsprincipen måste en beskrivning av skytterörelsen (med avseende på omfång och verksamhet) presenteras i utredningen och dess sammanfattning.
Inom ramen för Skytterörelsen bedriver närmare 200.000 personer skytte som idrott och fritidssysselsättning (SPSF: 30.000, SSF: 80.000, FSR: 56.000, Skytte UO: 30.000) Dessa är organiserade i närmare 3.000 föreningar och bedriver sin verksamhet på närmare 5.000 skjutbanor över hela landet. Detta gör skyttet till en av landets största idrotter (skytte är också världens största individuella idrott med 50 miljoner utövare) och Skytterörelsen till en av de största folkrörelserna. Det faktum att skytte möjliggör deltagande på lika villkor oberoende av kön, ålder och eventuellt handikapp återspeglar sig i medlemskaderns sammansättning och ger förutsättningarna för den utpräglat sociala inriktning verksamheten har. Detta är en bidragande orsak till att så många valt skytte som fritidsverksamhet. Skytte befrämjar helt naturligt positiva egenskaper som koncentrationsförmåga, självdisciplin och kamratskap och lämpar sig därför speciellt som ungdomsverksamhet. Detta uppmärksammade skytterörelsen på ett tidigt stadium och bildade redan 1968 en självständig ungdomsorganisation (Skytte UO) genom vilken 30.000 ungdomar erbjuds en meningsfull fritid. Sverige har vidare en lång tradition som framgångsrik skyttenation internationellt. Genom åren har mängder av medaljer erövrats vid de internationella mästerskapen (OS, VM, EM). Dessa framgångar får i hög grad ses som ett resultat av den breddverksamhet som bedrivs genom ideellt arbetande ledares insatser och där ingen samhällsgrupp lämnas utanför. Slutligen skall framhållas att SPSF och FSR, i egenskap av frivilliga försvarsorganisationer har direkta utbildningsuppdrag, för Försvarsmaktens räkning, av stor betydelse för landets försvarsförmåga.
Uppdraget och
förordningen
Uppdraget
Enligt direktiven för det utredningsuppdrag Regeringen gav Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen skulle
Konsekvensanalysen innefatta relevanta aspekter av förbuden som t.ex
-
faktisk
miljöpåverkan av blyammunition idag och på längre sikt i
relation till övriga spridningskällor av bly.
Vid referensgruppsammanträdet 2006-10-04 kunde vi konstatera att i sammanhangen viktiga faktorer som miljöpåverkan av och eventuella hälsorisker förenade med bly i kulfång inte utretts. Detta med motivering att skytterörelsens skyldigheter framgår av miljöbalken och att förordningen är att se som en precisering av densamma. Enligt vår uppfattning syftade konsekvensutredningen till att bla undersöka huruvida de miljömässiga vinsterna står i relation till de samhälleligt negativa effekter som kunde bli följden för Skytterörelsen samt, om de senare överväger, kunna föreslå en ändring av förordningen. Självklart utgör kunskaper avseende miljöpåverkan och hälsorisker en absolut förutsättning i sammanhanget.
Vi ställer oss också undrande hur den faktiska miljöpåverkan av blyammunition skall kunna ställas i relation till övriga spridningskällor av bly, då denna del av utredningen inte presenteras förrän i mars 2007.
Förordningen 1998:944
Förordningen innebär att ammunition innehållande bly inte får användas efter 1/1 2008 för såvida blyet inte kan tas om hand i miljökulfång eller på annat betryggande sätt.
Effekterna av bly i kulfång är väl dokumenterad genom ett stort antal utredningar (ex. Qvarfort: Spridning av bly från finkalibrig ammunition i olika miljöer (exklusive bly i krut och tändsatser). Dessa utredningar visar att läckagerisken är försumbar. Korrosionshastigheten är mycket låg (0,01-0,1%. Uppgiften vidimerad av Kjell Johansson och Bo Bergbäck vid referensgruppmötet) och blykulan kapslas snabbt in i ett lager av blyoxid. Det bly som finns samlat i marken eller i kulfången har därför normalt inte någon negativ inverkan på miljön.
Alternativ
Vi konstaterar att det i dag saknas blyfria alternativ till
flertalet ammunitionsslag. För vissa typer saknas dessutom, av tekniska
orsaker, även förutsättningarna att i framtiden kunna utveckla
sådana alternativ. Detta gäller bland annat de för Skytterörelsen
mest frekventa ammunitionstyperna cal.22 och
Representanter för ammunitionstillverkaren Norma klargjorde tydligt vid referensgruppsammanträdet att man inte klarar av att framställa blyfri ammunition i alla de kalibrar Skytterörelsen behöver.
Miljökulfång
Avsikten med miljökulfång är att samla in
blyet och förhindra urlakning. Kartläggningen av olika typer av
miljökulfång visar att vissa typer har en begränsad
användning. För luftvapenskytte (
Vi vill också understryka att Skytterörelsen, utöver1998:944, på senare tid drabbats av omfattande restriktioner avseende bland annat krav på nedläggning av skjutbanor i närheten av tätorter, skärpta krav på bullerdämpning och skärpta krav på förvaring av föreningsvapen (larm mm) som försvårat verksamheten och tänjt föreningarnas ekonomiska resurser till det yttersta.
För fältskyttet (och jägarnas
tävlingsform ”jaktstig”) utgör miljökulfång,
på grund av tävlingsformens konstruktion, inget alternativ.
Fältskytte bedrivs som namnet antyder i terrängen, undantagslöst
på fast mark. Under förflyttning längs en 2-
Miljökulfång är således inget realistiskt alternativ för vare sig banskyttet (ekonomiska skäl) eller fältskyttet (praktiska skäl)
Konsekvenser
Förordningen 1998:944 kommer enligt vårt bedömande att få följande konsekvenser för Skytterörelsen och dess verksamhet.
Fältskytte
Då alternativ till bly saknas och då miljökulfång av ovan nämnda orsaker inte kan användas kommer denna verksamhet inte kunna bedrivas i fortsättningen.
Då fältskyttet utgör 80% av SPSF:s verksamhet (inklusive fältskytteträning på bana) och en betydande del av FSR:s och Skytte UO:s verksamhet innebär detta ett svårt avbräck för Skytterörelsen.
Storskaligt utgör inte det bly som sprids genom fältskytte något problem. Den låga koncentrationen i samverkan med den låga korrosionshastigheten och det faktum att kulan snabbt kapslas in i en hinna av blyoxid torde göra risken för urlakning minimal. Med tanke på fältskyttets betydelse för Skytterörelsen, den relativt sett ringa mängden bly och den av allt att döma begränsade negativa inverkan fältskyttet utövar på miljön, borde fältskyttet enligt vårt förmenande i detta avseende jämställas med kuljakten.
Banskytte
Syftet med ett miljökulfång är att förhindra en icke önskvärd urlakning av bly. Undersökningar av befintliga kulfång (”förorenade objekt”) som genomförts av Försvarsmakten med stöd av oberoende experter har visat att denna risk är överdriven och att urlakningsprodukterna stannar inom själva kulfånget. Någon spridning till omkringliggande mark och vatten sker normalt inte. Vår uppfattning är att de redan befintliga kulfången på våra skjutbanor utifrån dessa fakta och under förutsättning att de inte är defekta (det är fullt möjligt att bedöma miljötillståndet via faktiska analyser av blyhalter i grundvattnet), bör kunna klassas som miljökulfång.
Bly från ammunition vandrar på sikt ned i rostjorden där det inte förekommer någon biologisk aktivitet (Kjell Johanssons förklaring vid ett tidigare referensgruppsmöte, varför blymantlad kabel inte betraktas som någon miljörisk, var just att korrosionsprodukter från kabel ligger under mårlagret där det inte förekommer någon biologisk aktivitet). Vi anser att bly från ammunition inte utgör något problem vare sig på lång eller kort sikt, särskilt som kulfångens översta lager består av sand och rensas kontinuerligt från växtlighet varför någon biologisk aktivitet knappast kan förekomma.
Hagelskytte
För hagelskyttet måste möjligheten att skjuta med blyhagel finnas i de internationella grenarna dubbel trap, skeet och trap. Det är ej tillåtet att skjuta dessa grenar med stålhagel enligt de internationella tävlingsreglerna. Naturvårdsverket har meddelat dispens för skyttar med tävlingslicens i dessa grenar till och med OS året 2008. Idrottsliga elitsatsningar är långsiktiga och redan nu är många skyttar inställda på OS 2012. Att då ”verka” på dispens skapar osäkerhet i den idrottsliga satsningen. En generell tillsvidare dispens tills de internationella reglerna ändrats bör utfärdas.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att
Vi kan vidare konstatera att förordningen 1998:944 skulle få följande effekter för Skytterörelsen
Detta skulle innebära att långt fler än 100.000 människor förlorar möjligheten att bedriva sin fritidsverksamhet och idrott. Det skulle även reducera Skytterörelsen från att vara en av Sveriges äldsta och största folkrörelser till att bli en helt obetydlig företeelse. Vad värre är, det skulle omöjliggöra för Skytterörelsen att erbjuda människor (och speciellt ungdomar) en meningsfull fritid med sociala förtecken eller framgångsrikt hävda svenskt skytte i internationella sammanhang. Skytterörelsens nuvarande utbildningsmässiga bidrag till försvarsmakten och därmed rikets försvarsförmåga skulle också omintetgöras.
Då dessa negativa effekter enligt vårt förmenande inte
på något sätt står i rimlig proportion till de
miljömässiga fördelar utredningens förslag innebär
hemställer vi att
· Skytterörelsens omfattning och karaktär samt förslagets konsekvenser tydligt framgår av rapporten och dess sammanfattning så att läsaren kan göra den nödvändiga rimlighetsanalysen.
· befintliga kulfång efter kontroll kan godkännas som miljökulfång
· fältskytte till sin karaktär jämställs med kuljakt så att blykulor kan användas
· en tillsvidare dispens ges för användning av blyhagel vid dubbel trap, skeet och trap till dess de internationella tävlingsreglerna ändras
SVENSKA PISTOLSKYTTEFÖRBUNDET SVENSKA SPORTSKYTTEFÖRBUNDET
Mats Stoltz Göran Nygren
FRIVILLIGA SKYTTERÖRELSEN SKYTTERÖRELSENS
UNGDOMSORGANISATION
Steve Gunnarsson Veronika Cedercrantz